Regeringen vill ha färre sälar – HaV och Naturvårdsverket ska minska bestånden av gråsäl och knubbsäl
Regeringen vill att det ska bli färre sälar längs den svenska kusten. I ett beslut den 3 september, publicerat den 14 september, får Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket i uppdrag att tillsammans minska bestånden av gråsäl och knubbsäl för att skydda sårbara kustfiskbestånd. Myndigheterna ska verka för en så kallad beståndsreglerande jakt, särskilt där kustfiskbestånden är svaga, och undanröja det som regeringen kallar omotiverade hinder för sådan jakt. Den första redovisningen ska lämnas senast den 1 april 2027.
För den som fiskar abborre och gädda i skärgården, eller som har fått en havsöring tagen av säl under drillningen, är det här en tydlig signal om vart politiken är på väg.
Vad uppdraget går ut på
Syftet med jakten anges i tre led: att minska storleken på populationerna av gråsäl och knubbsäl, att hindra att de fortsätter växa och att ta bort hinder som inte är motiverade. Vikaren, den tredje sälarten längs svenska kusten, nämns inte i uppdraget.
Myndigheterna ska ta hänsyn till gällande regler och Sveriges åtaganden inom EU. Under arbetet ska de föra dialog med Formas, länsstyrelserna, Jordbruksverket och SLU. Uppdraget pågår i tre år, med redovisningar senast den 1 april 2027, 2028 och 2029. Varje redovisning ska innehålla populationernas storlek, avskjutningsstatistik, statens kostnader för säljakten, vilka jaktbeslut som fattats året innan för varje sälart och en uppskattning av hur åtgärderna påverkat de känsliga kustfiskbestånden. Redovisningarna ska komplettera Naturvårdsverkets årliga beslut om säljakt, inte ersätta dem.
Regeringens motivering
I beslutet skriver regeringen att bevarandet av sälen har lyckats så väl att bestånden i vissa områden nu påverkar den övriga miljön negativt, främst känsliga kustfiskbestånd, och att sälarna begränsar möjligheten att återställa dem.
Siffrorna i beslutet ser ut så här. Referensvärdet för gynnsam bevarandestatus är 10 000 djur för gråsäl och lika många för knubbsäl, enligt den rapport som Naturvårdsverket lämnade till EU-kommissionen i augusti 2025. Längs den svenska kusten finns uppskattningsvis 40 000–50 000 gråsälar, vikare och knubbsälar sammanlagt. Gråsälen har mellan 2003 och 2024 ökat med i genomsnitt cirka fem procent om året, och i hela Östersjön uppskattas den till omkring 70 000 djur. Eftersom flera myndigheter bedömer både gråsälen i Östersjön och knubbsälen i Västerhavet som livskraftiga, anser regeringen att en minskning inte hotar bestånden på lång sikt.
Den andra delen av resonemanget gäller rovfisken. Trots omfattande fiskeregleringar för bland annat abborre och torsk uteblir en tydlig återhämtning på flera håll, skriver regeringen. När abborre och gädda minskar ökar spiggen, och när spiggen tar över förstärks övergödningen i Östersjön. Regeringens slutsats är att fiskdödligheten behöver minska oavsett vad som orsakar den, och att det därför behövs åtgärder mot predationen från säl utöver regler för fisket.
Beslutet tar också ställning till en rekommendation från 2006 om skydd av säl som togs fram inom Helsingforskonventionen för Östersjöns miljö. Enligt regeringen bör den inte anses hindra en beståndsreglerande jakt i Sverige.
Så ser säljakten ut i dag
I dag beslutar Naturvårdsverket varje år hur många sälar som får fällas. I februari 2026 beslutade Naturvårdsverket om licensjakt på 1 350 gråsälar, 350 fler än året innan. Licensjakten gäller bara gråsäl och är tillåten i alla län längs Östersjön. Den är uppdelad i två perioder, och den andra – med en gemensam kvot för alla län – pågår från 15 augusti 2026 till 15 januari 2027.
Därtill får 200 knubbsälar fällas vid skyddsjakt i Halland, Västra Götaland och delar av Skåne, och 200 vikare i Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Gävleborgs län. Naturvårdsverket anger att gråsälen är den art som orsakar störst skador på det småskaliga yrkes- och fritidsfisket.
Myndigheten var samtidigt försiktig. ”Även om skadebilden inom yrkesfisket fortsatt är hög bedömer vi att det finns skäl till viss försiktighet i fråga om antalet sälar som får fällas i avvaktan på mer kunskap om populationernas utveckling”, sade Jens Andersson på Naturvårdsverkets viltanalysenhet i ett pressmeddelande i februari. Det nya uppdraget pekar tydligare åt andra hållet: målet är nu uttryckligen att minska bestånden.
Del av ett längre arbete
Beslutet bygger vidare på uppdrag från februari 2025. Då fick Naturvårdsverket i uppgift att underlätta jakt till skydd för sårbara fiskbestånd, och fyra länsstyrelser – Gävleborg, Södermanland, Skåne och Västra Götaland – skulle se över sälskyddsområden som inte längre behövs. SLU fick i uppdrag att undersöka hur fiskbestånden återhämtar sig i områden där säl och skarv minskat eller saknas. Den redovisningen ska lämnas senast den 31 mars 2028.
Regeringens eget forskningsuppdrag om vad kustfisken vinner på färre sälar är alltså inte klart än. SLU:s redovisning kommer ungefär samtidigt som myndigheternas andra redovisning.
Vad det betyder för dig som fiskar
På kort sikt ingenting. Uppdraget ändrar inga fiskeregler, och det är fortfarande Naturvårdsverket som fattar jaktbesluten år för år. Det nya är riktningen.
Fredningstider, minimimått och fångstbegränsningar för abborre, gädda och gös påverkas inte av uppdraget – regeringen talar om åtgärder mot säl utöver regleringarna av fisket, inte i stället för dem. Hur du hittar de regler som gäller där du fiskar går vi igenom i Så tar du reda på vad som gäller i ditt vatten. Vad som gäller för gösen i höst finns i Gös: 45 centimeter, tre fiskar om dagen, och läget för lax och torsk i Östersjön inför 2027 i EU vill stoppa fritidsfisket efter odlad lax.